Samrådsyttrande 161 Bäcken-Rotviksbro 2014-06-30

Yttrande över samrådshandling, väg 161 Ulseröd-E6/Torpmotet,

delen Bäcken-Rotviksbro, ärendenummer TRV 2013/40926

 Uddevalla Naturskyddsförening (UNF) ser positivt på att Trafikverket vill ge goda förutsättningar för kollektivtrafiken, ge god tillgänglighet för gång och cykeltrafik samt öka säkerheten på väg 161 Ulseröd-E6/Torpmotet delen Bäcken-Rotviksbro.

Vi anser dock fortfarande, vilket vi redovisat i tidigare yttranden och skrivelser, att dessa mål går att uppfylla med mycket mindre påverkan på natur och miljö än vad en nydragning av väg innebär. Vi ser det som fullkomligt oacceptabelt att Trafikverket fortsätter att utreda och planera nybyggnation på det sätt man nu gör.

En uppgraderad befintlig sträckning i 80 km/h med separat GC-väg är det som bäst tillgodoser trafikmässiga behov samt bevarande av miljö och kulturlandskap

Detta får också stöd av Uddevalla kommunstyrelse som i en skrivelse till Fyrbodals kommunalförbund (2014-05-30), samt med kopia till Trafikverket, vill få en ändrad inställning och ett omtag av projektet. En ombyggnad av befintlig väg med 80 km/h förordas starkt av Uddevalla Kommun. Det har också varit ett starkt önskemål på de möten som Trafikverket haft med allmänheten.

En ombyggnad av befintlig väg med 80 km/h kräver dock ett annat synsätt än det Trafikverket visar. Vi tycker det är viktigt att våga pröva nya tankar. Bl.a. vill vi framhålla att det inte alls är nödvändigt att lägga gång- och cykelvägen i omedelbar anslutning till bilvägen. I detta fall känns det vettigt att fotgängare och cyklister använder den lilla vägen som går mellan Kamperöd i öster (mot Skal) och förbi Bergs förskola. Denna väg går nästan fram till Bäcken. På så sätt skulle man minska mark som behöver tas i anspråk. Detta är bara ett exempel på hur man kan nyttja redan exploaterad mark istället för att ta brukad jordbruksmark i anspråk.

Vid framtagning av projektmålen anser vi att Trafikverket i grunden har fel synsätt ur ett helhets- och hållbarhetsperspektiv. Vi anser att Trafikverket inte uppfyller sina egna mål i tillräcklig hög grad för att kunna få godkänt.

Projektmålet kortare restid:

Kortare restid kan upplevas som ett relevant mål men Trafikverket redovisar inte varför kortare restid är viktig. T.o.m. så viktig att det är det första målet man formulerar. Om målet skall förstås så måste det sättas i relation till konsekvenserna och i det här fallet står inte tidsvinsten i proportion till effekterna för bl.a. miljö och natur. Trafikverket redovisar inte heller hur mycket kortare restiden måste vara för att målet skall anses uppnått. Hade 1 sekund räckt för att uppfylla målet? Ett mål som inte redovisas med syfte och vinst samt kvantifierat är inte mätbar i uppfyllelsehänseende. Därför kan vi inte anse att detta målet uppnås.

Projektmålet goda förutsättningar för kollektivtrafik:

Vi ser positivt på att man pratar om kollektivtrafiken, men vad är det Trafikverket vill och hur skall man nå dit? Även här saknas syfte, mätbart mål och metod. Det finns ingen förklaring i samrådet. Därför kan vi inte anse att heller detta mål uppnås.

Projektmålet god tillgänglighet för oskyddade trafikanter:

Denna punkt har Trafikverket helt uteslutit. På de möten som hållits har Trafikverkets ståndpunkt varit att det inte ingår i projektet. Ändå har man med det som ett mål. Trafikverket utgår ifrån att om trafiken minskar och hastigheten sänks så räcker det som åtgärd. Verkligheten är att GC-trafikanter kommer att vara lika oskyddade som idag. Vi kan därför inte anse att detta mål uppnås.

Projektmålet god gestaltning och trafikantupplevelse:

På sidan 10 under punkten Gestaltning skriver Trafikverket:

Det är viktigt att vägen förhåller sig till omgivningarna på ett sådant sätt att den kan tillföra positiva inslag till landskapsbilden. Hur kan en väg på något sätt tillföra positiva inslag till landskapsbilden? Vidare sätter Trafikverket projektmålet ”De bohuslänska landskapskaraktärerna ska lyftas fram och förstärkas”. Hur en väg, genom brukad bohuslänsk odlingsmark, kommer att uppfylla detta mål, på ett mätbart och adekvat sätt, klarar Trafikverket inte av att förklara. Orsaken är att det i grunden är omöjligt att lyfta fram och förstärka landskapskaraktären med en väg. Därför kan vi inte anse att målet ” God gestaltning och trafikantupplevelse” uppnås.

Projektmålet god boendemiljö:

Här måste vi ställa frågan för vem? Att Trafikverket flyttar problemet till idag ostörda boendeområden är inte att uppnå god boendemiljö även om antalet fastigheter över bullernivåer minskar. Vad hade utfallet blivit i det bortvalda alternativet (d.v.s. upprustning av befintlig väg) med bullerdämpande åtgärder? Det svarar inte Trafikverket på utan jämför bara med nollalternativet. Därför kan vi inte anse att målet ” God boendemiljö” uppnås.

Projektmålet bevara allmänna miljövärden (kultur, natur, landskapsbild, friluftsliv):

Vid läsning av konsekvenserna för natur, miljö och kulturlandskap så framstår det med all önskvärd tydlighet att föreslagen sträckning ger oerhört stora intrång, varför detta mål inte ens är i närheten av att uppnås.

När man formulerar ett projektmål med ambitionen ”bevaras i så stor utsträckning som möjligt” har man redan från början gett upp. En sådan formulering kan inte få godkänt. Ett mål skall vara kvantifierbart, så att man tydligt kan se måluppfyllelsen.

Om man har som projektmål att ”Intrång i värdefulla naturmiljöer i första hand ska undvikas och i andra hand begränsas”, kan man ju i rimlighetens namn inte ens tänka tanken att bygga den väg Trafikverket nu planerar att göra.

Vi hävdar återigen att det är mycket negativt att man från Trafikverkets sida lägger förslag som innebär att man tar produktiv jordbruksmark till att bygga väg.

Nya vägar, dessutom ofta med viltstängsel, ökar fragmenteringen av vårt landskap. Därigenom minskas förutsättningarna markant för en biologisk mångfald. Man minskar på detta sätt en framtid för småskaligt skogs och jordbruk. Uddevalla Naturskyddsförening ser det som oerhört angeläget att denna trend bryts och att vi i tar till vara våra jordbruksmarker på ett bättre sätt än att bygga väg på dem. Kan vi inte undvika att asfaltera åkermark i ett fall som detta, när det finns ett fullgott alternativ, kommer vi aldrig att kunna bryta den negativa trenden med alltmer jordbruksmark som läggs under asfalt.

Vi efterfrågar ett större ansvar och helhetssyn från Trafikverket. Vi måste tillsammans se mycket mer långsiktigt och hållbart på det sätt som vi lever och verkar. Vi skall nyttja våra tillgångar och bruka våra resurser. Inte utnyttja och förbruka dem.